Vad hände 2018 och 2019

 

     Jo, åren 2018 och 2019 inträffade ingen medvindsolycka bland världens flygbolag!

Mycket intressant! Därför att tidigare inträffade årligen flera landningsolyckor i medvind ofta med många omkomna.

     Under mina 32 år i SAS råkade bolaget ut för 3 haverier i samband med landning och alla tre var i medvind. Därför har jag sedan 1986 (då jag studerade psykologi vid Stocholms Universitet) forskat och studerat världens medvindslandningar.

         Här finns alla civila olyckor sedan år 1919.

                  https://aviation-safety.net/database/

 

 

     Flight Safety Foundation tog i sin månatliga tidskrift in en artikel, där jag beskrev riskerna med och orsakerna till en medvindsolycka.

                             Två typer av haverier.

     Typ 1. Piloten flyger in i ”utförsbacke” och kommer in med för hög fart och rutschar av i slutet av banan.

     Typ 2. Piloten har fått ner farten till rätt värde och när planet närmar sig marken, där vinden alltid minskar, så visar hans fartmätare fartökning. Reflexmässigt MINSKAR han då motoreffekten och innan han hinner korrigera den felmanövern kraschar planet före banan.

 

     Mina föreläsningar runt om i världen och mina varnande skrivelser har gjort att flygfolk har fått upp ögonen för risken och flygplantillverkare har programmerat om den automatiska farthållaren så att den även hämtar farten över marken via radar.

 

När då den markerar att farten MINSKAR när medvinden minskar, då ÖKAR den motoreffekten, trots att pilotens fartmätare visar fartökning!

Så undveks onödiga haverier och mänskliga förluster åren 2018 och 2019.

                Birds never land in tailwind!

 

P.S.

Den 5 Februari I år (2020) inträffade en totalkrasch i Istanbul med omkomna och hundratals skadade.

Aktuellt väder var 19 knops medvind!

Varför genomförde piloten en sådan inflygning?

20 knops (10m/sek) medvind mot normalt 20 knops motvind ökar arbetsbelastningen (allt ska göras på betydligt kortare tid) och stressen i cockpit når en sådan nivå att mänskliga funktioner störs eller blockeras. Det finns även andra exempel på sådana olycksorsaker. T.ex Airbus, Katmandu den 31 Juli 1992, 113 omkomna.

 

Gunnar.

 

 

https://gunnarfahlgren.blogg.se

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0